torsdag 15 april 2010

Tema "Att fixa"

"Färgen sögs in i tapeten. Det storblommiga mönstrade försvann och ersattes av en blänkande vit yta.
Som att sudda i Paint, tänkte hon.
Ångesten var på väg bort. För stunden i alla fall.
Terapeuten hade sagt åt henne att hitta en sysselsättning där hon kunde frigöra ångesten, låta den pysa ut långsamt istället för att explodera. Hon hade aldrig trott att renovering skulle bli hennes ventil. Att få försvinna in i sitt projekt, bearbeta sina känslor med kroppen, riva tapet, spackla, slipa, måla. Bitvis tungt kroppsarbete som gjorde att hon somnade så snart hon la huvudet på kudden. Fungerade bättre än tabletter.

Hon klev ner från stegen och doppade rollern i krämig vit färg och fortsatte att sudda ut det gamla, sudda ut smärtan, minnena.
Tog ett steg bakåt och betraktade väggen, såg helheten, såg detaljerna, kände sig nöjd.
Sista väggen i lägenheten som nu bara skulle torka och målas en sista gång.
Hon visste hur hon lagade en vägg, men hålet inom sig var svårare att fixa."

Nea

5 kommentarer:

  1. Tyckte om denna text och dina formuleringar. Intressant att koppla målandet av den vita väggen se på den, se helheten, se detaljerna, känna sig nöjd. Kommer hon kunna göra det med sitt eget liv?, funderar jag..
    petitess: hålet inom sig... inom _henne_ istället kanske?

    SvaraRadera
  2. Tyckte speciellt om början, de två första meningarna, tog ett tag innan jag förstod hur det gick till ;-). Bra.

    SvaraRadera
  3. Du har all anledning att vara nöjd. För mig förstörs texten dock litegrann av den övertydliga slutmeningen.

    SvaraRadera
  4. Att renovera är superbra meditation. Jag tycker särskilt om din början.

    SvaraRadera
  5. Det svåra med att skriva är att få fram det man vill men med så få ord som möjligt!
    Marmoria, jag förstår vad du menar...

    Tack för kommentarerna! De uppskattas verkligen!

    SvaraRadera