Han slog en lov i området. Ja, när han var ung så sa man så, man slog en lov.
Det lilla samhället hade förändrats men delar var fortfarande likt den by där han spenderat sina somrar som pojk.
När var det han hade varit här senast? Kan det varit femtio år sedan?
Han sökte i minnet efter årtal.
Han hade varit tolv år gammal, sommaren då han kysst sin första flicka och varit på god väg att bli en man. Han hade jobbat i fiskeboden, två långa veckor i stanken och fått sjutiofem kronor för mödan.
Tolv år gammal, det måsta ha varit nittonhundraförtitvå.
Kunde det vara möjligt? Hade det redan gått sextioåtta år?
Han fortsatte sin väg genom byn, genom glada sommarminnen medans glödgade höstlöv släpte taget och sakta föll till marken.
//Nea
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bra där!
SvaraRaderaJa lustigt uttryck det där "att slå en lov".
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDu skriver bra tycker jag. Får med mycket i din korta text.
SvaraRaderaGillar din ton.
SvaraRadera